Fandom

Svenskanoveller Wiki

Julgåvan

753sidor på
denna wiki
Add New Page
Kommentarer0 Share

Av O. Henry ( William Sydney Porter )

En dollar och åttiosju cent det var allt, och sextio cent av det var i småpengar. Pennies sparat en och en i taget genom att pruta och förhandla i livsmedelsbutiken, grönsaksstånden och hos slaktaren, tills hennes kinder brände av skam och snålhet. Tre gånger räknade Della pengarna. En dollar och åttiosju cent. Och imorgon var det julafton.

Det fanns uppenbarligen inget annat att göra, än att kasta sig ner på den sjaskiga lilla soffan och gråta. Så Della gjorde det. Bara den hopplösa tanken av att livet bestod av både glädje och sorg, där sorg och gråt dominerade.

Medan denna unga kvinna ligger där tar vi en titt på hemmet. En liten sparsamt möblerad lägenhet, en hyra på $ 8 per vecka där plånboken efter den utgiften gapar rätt så tom. I vestibulen en trappa ner finns en brevlåda dit inga brev lämnas förutom kravbrev, och en elektrisk ringknapp för besök som ingen får. Över knappen finns en namnskylt med namnet "Mr. James Dillingham Young."

Della torkade bort tårarna från sitt ansikte. Hon stod vid fönstret och tittade olyckligt ut på en grå katt som kom gående längs ett grått staket på en grå bakgård. Hon hade sparat vartenda öre i månader, med detta resultat. För att kunna köpa en gåva till sin man på deras första jul tillsammans. Jim tjänade tjugo dollar i veckan, vilket inte räcker långt. Kostnaderna hade varit större än hon hade väntat. Della har länge planerat att köpa något fint till honom. Något fint och sällsynt.

Mellan fönstren i hallen fanns en hög spegeldörr Della vände sig från fönstret och stod framför spegeln och tittade på sig själv. Hennes ögon lyste, men hennes ansikte hade mist sin färg. Snabbt drog hon ner sitt hår och lät det falla till sin fulla längd.

Nu hade Herr och fru James Dillingham Young två ägodelar som dom värderade högt. Ett var Jims fickur, i guld, den klocka som hade tillhört både hans far och farfar. Det andra var Dellas långa hår. Hade drottningen av Saba bott i deras byggnad, skulle Della ha låtit håret hänga ut genom fönstret för att torka, bara för att minska värdet på drottningens juveler.

Så när Dellas vackra hår föll över henne, glittrade det som ett gyllenbrunt vattenfall. Det nådde nedanför knäna Hon stod stilla medan ett par tårar föll på golvet. Hon satte på sig kappan och hennes gamla bruna hatt. Med en snabb rörelse och med glimten ögonen, dansade hon ut genom dörren och nerför gatan. Där stannade hon nu framför skylten "Madame Sofronies hårvaror av alla slag." Della sprang upp för trapporna till affären, andfådd.
  — Jag vill sälja mitt hår, köper du mitt hår? frågade Della.
  — Jag köper hår, sa madame. Ta av dig hatten och låt oss ta en titt på det.
   Ner kom det vackra vattenfallet av hår.
  — Tjugo dollar", sa Madame, lyfte håret med en erfaren hand och med en stor sax klippte hon av det i nacken.

De följande två timmarna flög i väg som om de hade vingar. Della for runt i alla butiker för att välja en present till Jim. Hon hittade den till sist. Den hade säkert gjorts för Jim och ingen annan. Det var en klockkedja - enkel med runda ringar av silver. Den var perfekt för Jims guldklocka. Så fort hon såg den visste hon att det måste vara kedjan för honom. Hon gav affärsinnehavaren 21 dollar och hon skyndade hem med de 87 cent som var kvar.

När Della kom hem försökte hon rädda det som var kvar av hennes hår. Håret var en katastrof, förstört av hennes kärlek och hennes önskan att ge bort en speciell present. Att reparera den skadan var ett mycket stort jobb. Inom fyrtio minuter var hennes huvud täckt av små runda lockar. Hon såg sig själv i spegelglaset länge och noggrant.
  — Jim kommer att få en chock när han ser mig, sade hon till sig själv, men nu är det försent.

Vid klockan sju så var kaffet klart och stekpannan på, spisen var varm i köket, redo för att steka kotletterna på. Jim kom alltid hem i tid från jobbet. Della höll silverkedja i handen och satte sig nära dörren. När Della hörde hans steg blev hon alldeles blek och kall och bad en tyst liten bön om de allra så enkla och vardagliga problemen.
  — Snälla Gud, låt honom fortfarande tycka jag är vacker.

Dörren öppnades och Jim klev in. Han såg trött och mycket allvarliga ut. Stackars man, han var bara tjugotvå. Han behövde en ny rock och handskar för att hålla händerna varma. Jim stannade innanför dörren, där blev han stående. Hans ögon var fästa på Della. Det fanns ett uttryck i dem som hon inte kunde läsa, och det skrämde henne. Det var inte ilska eller förvåning, eller rädsla, eller någon av de känslor som hon hade varit beredd på. Han såg bara på henne med ett underligt uttryck i ansiktet. Della gick försiktigt fram till honom.
  — Jim, min älskade, ropade hon, se inte på mig sådär. Jag var tvungen att klippa av mig mitt hår och sälja det, eftersom jag inte kunde uppleva julen utan att ge dig en present. Mitt hår växer ut igen. Det växer mycket snabbt. God jul Jim, låt oss vara glada, om du bara visste vilken fin present jag har köpt till dig .
  — Du… har klippt av dig håret? frågade Jim, långsamt, som om han inte hade accepterat vad han såg
  — Klippt av och sålt det till perukmakerskan, sa Della. Men jag är samma person med eller utan att mitt hår, eller hur?
   Jim såg sig omkring i rummet som om han letade efter något. -Du säger att ditt hår är borta?" frågade han.
  — Du behöver inte leta efter det", sa Della. Var snäll mot mig, Skall jag sätta på kotletterna nu, Jim?
   Jim verkade vakna upp och lade snabbt armarna om Della. Sedan tog han ett paket från sin rock och kastade det på bordet.
  — Missförstå mig inte nu Della, sade han. Jag tror inte det finns någon frisyr som kunde få mig att älska dig mindre Men om du öppnar paketet kan du se varför du gjorde mig lite överraskad.
   Hennes darrande fingrar slet snabbt av snöret och pappret. Där var ett skrik av både glädje och förfäran som sedan gick över till dova snyftningar. För där i paketet låg kammarna – dessa som hon önskade sig ända sedan hon såg dem i skyltfönstret. Vackra kammar och hårnålar gjorda av sköldpaddsskal, med strass i kanten. Dom hade kostade mycket, det visste hon. Hon höll asken hårt mot sitt bröst, svalde hårt och sa:
  — Mitt hår växer ut igen så snabbt, Jim!

Plötsligt hoppade Della till och ropade:
  — Oj oj, Jim du har inte sett din present!
   Hon höll glatt fram sin öppna hand framför sin man. Där låg den vackra silverkedjan.
  — Är den inte underbar Jim? Jag fick leta över hela staden för att hitta den. Får jag uret så provar vi hur den ser ut?
   Istället för att göra som hon sa sjönk Jim ner på soffan och lade händerna bakom nacken och log
  — Della älskling, låt oss lägga undan våra julklappar ett tag, dom är för fina att använda just nu. Jag sålde klockan, för att få pengar till att köpa asken med kammarna, men nu sätter vi på kotletterna va ?

Publicerad första gången 10 december, 1905 i New York Sunday World som "Gifts of the Magi". Översatt till svenska av Matts Jansson


Källa: http://mattsjansson.blogspot.se/2011/11/jul-gavan.html
Originaltext: https://americanliterature.com/author/o-henry/short-story/the-gift-of-the-magi

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.

Runtomkring Wikias nätverk

Slumpartad wiki