FANDOM


Gurli Hertzman-Ericson som i höst fyller 70 år, företräder den vårdade, omsorgsfulla familjeromanens tradition i vår moderna litteratur.. Många som nu försöker hålla sig på den linjen kan man utan ovilja kalla lite bleka eftersägare av- tidigare epoker. Men Gurli Hertzman-Ericson har en konstnärlig egenart, som höjer hennes verk över efterklangen och det finns ingenting menlöst över hennes mogna produktion. Hon har sin bestämda åsikt om hur världen bör vara och när hon tycker ;den är på fel väg drar hon sig inte för att saga ifrån. Hennes varma mänskliga patos är lika aktivt vare sig det gäller att komma åt individens kalla egoism, som hos den unge friaren Lennart i »Huset med vindskuporna» eller att på en inopportun tidpunkt brännmärka nazismen som i »En hand i min». Särskilt framträder hennes livliga medkänsla med de svaga och bräckliga när hon skildrar barn — den lille Tom Carrell, som går igen i flera av böckerna är ett av hennes bästa porträtt — men hon dömer inte heller sina mörkare figurer ohörda och söker psykologiska förklaringar till deras mer frånstötande sidor. Hennes stil lånar sig inte till några experiment, den flyter i regel lugnt och sansat, men ar samtidigt både personlig och uttrycksfull.

Gurli Hertzman-Ericson är född i Göteborg den 3 november 1879, i en borgerlig köpmannamiljö som hon skildrat i »Fönstret mot allén». Hon drogs som ung både åt teatern och måleriet, men litteraturen segrade och som 24-årig gav hon ut sin första bok, en samling sagor, som, efterhand följts av ett trettiotal romaner och novellsamlingar. Sitt, verkliga genombrott fick hon 1923 med »Huset med vindskuporna», som låter hyresgästerna i en vindsvåning på Norrmalm spegla stockholmslivet för några decennier sedan. Bland hennes senare verk är de märkligaste två stora bonderomaner, »Av jord är du kommen» och »Domaredansen» samt två fina mansporträtt, av titelfiguren i »Viktor Kant, chaufför» och av den noble gamle liberalen kamrer Lundholm i »En hand i min».

Gurli Hertzman-Ericson har också hunnit med åtskilligt annat än att skriva böcker; hon har deltagit i kvinnornas rösträttsstrider och haft förtroendeposter i Författarföreningen. Till distraktionerna får väl också räknas en betydlig uppsättning barn och barnbarn.

Å. R. All världens berättare -49

---

Gurli Frida Oscara Hertzman-Ericson, född Hertzman 3 november 1879 i Göteborg, död 6 februari 1954 i Stockholm, begravd på Mockfjärds kyrkogård, var en svensk författare och översättare. Hon gifte sig 1900 med ingenjör Olof Ericson.

Hertzman-Ericson gick i flickläroverk i Göteborg och studerade vid engelska universitet. Hon var aktiv i kvinnokampen och verksam inom emancipations- och fredsrörelsen, bland annat som redaktör för tidskriften Rösträtt för kvinnor. Hertzman-Ericson var även ordförande i Stockholmskrtesn av Kvinnliga fredsförbundet.[1]

Hon skrev ett antal noveller och romaner samt även sagor.


Läs mer på wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Gurli_Hertzman-Ericson

Sidor i kategorin "Gurli Hertzman-Ericson"

Denna kategori innehåller endast följande sida.

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.

Runtomkring Wikias nätverk

Slumpartad wiki