Fandom

Svenskanoveller Wiki

Maskrosen

754sidor på
denna wiki
Add New Page
Kommentarer0 Share

av Margit Bethlen

Han var ett riktigt stadsbarn, bodde fem trappor upp och delade rum med familjens åtta övriga personer. Hyreshuset var stort, överallt skreks det och svors och väsnades från morgonen till sena kvällen. Pojken ansåg allt detta vara fullkomligt i sin ordning, han gjorde likadant, det fanns väl inget annat sätt för människor att meddela sig på. Råkade han komma i vägen för någon blev han undanskuffad och fick sig ibland en spark på köpet. Han lärde sig att det var bäst att akta sig för sina medmänniskor. Själv hyste han aldrig agg emot någon. Var hans far full så slog och sparkade han pojken så snart han kom och åt, men pojken visste ju att alla fäder gör så när de är fulla och tog det därför inte särskilt hårt.

På dagarna strövade han omkring på gatorna, tiggde när han fick tillfälle till det och försummade aldrig att ta hand om sådant som folk råkade låta ligga obevakat. Men bytet tog han alltid med sig hem till mor och överlämnade det till henne med en behaglig känsla av att ha gjort sin plikt.

Han var en snäll, renhjärtad, givmild och ärlig liten busunge, ful i mun och smutsig om händerna. Han visste att träd växte ur ringar vid trottoarkanten, att gräs odlades innanför järnramper och att blommor förekom bakom butikernas skyltfönster eller i torggummornas korgar.

En dag tog han sig upp på bakre bufferten på en spårvagn. Som genom ett under upptäckte ingen honom, ingen körde bort honom därifrån. Han fick åka med ända till slutstationen. Där hoppade han av och såg sig omkring. Vad där såg underligt ut. Mycket underligt. Husen var låga, och bara en bit därifrån fanns inga hus alls, bara gräs, gräs och gräs. Utan järnramper omkring.

Pojken satte försiktigt ena foten på gräset. nej då, ingen kom och jagade bort honom. Han lade sig i gräset. Det var härligt, mjukt och doftande. Han hoppade upp och sprang över ängen som ett ystert litet föl. Så långt han kunde se var allt grönt, grönt, grönt, och himlen ovanför oändlig och blå, som blåelsen i mors byke. Han kastade sig ner i gräset igen och viskade hänförd, uppfylld av en berusande lyckokänsla, som nästan blev honom övermäktig: "Jäklar, jäklar, jäklar."

Han visste inte själv hur länge han hade varit där, sekunder eller evigheter, när hans blick plötsligt drogs till något vitt och skirt. På en lång, köttig stjälk gungade en vit, genomskinlig ballong, lätt och luftig, som gjord av spetsar. Pojken stod framför den med mun och ögon vidöppna. En såpbubbla som gav honom en första aning om all den skönhet, lycka och livsglädje som dittills varit dold för honom.

Försiktigt sträckte han ut handen och bröt stjälken. Sedan bar han blomman framför sig som någonting heligt, som en vit, genomskinlig kristallkalk fylld med minnen av vad han nyss upplevt, fylld med strålande blå himmel, oändliga gröna ängar, med alla glada förhoppningar, all den saliga förväntan hans hjärta kunde rymma. Han visste inte vad han skulle göra med den, han ville bära den, bära med sig hem en bit av dagens sagovärld.

Vid spårvagnen studsade han: hur skulle han nu komma hem? På bufferten kunde han inte sitta, blomman kunde ju bli skadad. I närheten stod en tjock gubbe som verkade vänlig: tänk om han kunde be honom att...

Gubben vände sig mot gossen, han måtte ha varit på gott humör, för han tog genast fram tjugo öre och gav dem till pojken. "Ska du åka hem? Jovisst, här får du tjugo öre! Och låt maskrosfröna flyga före!"

Skrattande blåste han på blomman, så att det genomskinliga klotet brast och fjunen flög högre och högre tills de försvann och bara den tjocka, köttiga stjälken fanns kvar i pojkens hand.

Pojken stirrade ett ögonblick framför sig utan att fatta. Slut. Borta. Ängen, himlen, friheten, allt. Hans hjärta höll på att sprängas av förbittring. För första gången i hans korta liv skar människornas meningslösa elakhet honom i hjärtat. Han slängde tioöringarna med all kraft i ansiktet på tjockisen och började långsamt, trött och besviken vandra hemåt.

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.

Runtomkring Wikias nätverk

Slumpartad wiki