Fandom

Svenskanoveller Wiki

Mujina

753sidor på
denna wiki
Add New Page
Kommentarer0 Share

Av Lafcadio Hearn (efter en japansk folksaga)

VID AKASAKAVÄGEN I TOKIO finns det en sluttning som på ena sidan gränsar till en urgammal vallgrav, mycket djup och mycket bred, med höga gröna vallar som höjer sig upp mot en trädgård. På andra sidan vägen sträcker sig de långa och höga murarna runt ett av de kejserliga palatsen. För den tid då man började använda gatlyktor, var denna trakt mycket ödslig efter mörkrets inbrott. Sena vandrare brukade gå oändliga omvägar hellre än att komma hit efter skymningen.
   Och det beror på en mujina som brukade hålla till här.
   Den siste som såg mujinan var en gammal köpman från Kyobashikvarteret, som dog för omkring trettio år sedan. Detta är den upplevelse han berättade:
   En natt mycket sent skyndade han uppför sluttningen, när han såg en kvinna som sjunkit ihop vid vallgraven och grät bittert i sin ensamhet. Eftersom han fruktade att hon tänkte dränka sig, stannade han och erbjöd henne den hjälp och tröst som han förmådde giva. Hon verkade vara en spenslig och behaglig person, vackert klädd, och hennes hår var lagt som hos unga flickor av god familj.
  — Högt ärade unga dam, sade han, gråt inte så. Berätta för mig vad det är som gjort er bedrövad, och om jag kan hjälpa er, skall jag gladeligen göra det. (Han menade verkligen vad han sade, för han var en god man.) Men hon fortsatte gråta och dolde sitt ansikte för honom med en av sina långa ärmar.
  — Högt ärade unga dam, sade han ännu en gång, hör på mig! Detta är inte ett lämpligt ställe för en ung dam nattetid...! Jag ber er, gråt inte. Säg mig bara hur jag kan hjälpa er.
   Långsamt reste hon sig, men hon var vänd bort från honom och fortsatte att klaga och snyfta bakom sin ärm. Han lade handen lätt på hennes skuldra och bönföll:
  — Högt ärade... högt ärade... Hör på mig bara ett litet ögonblick!
   Då vände sig den unga mot honom, lät armen sjunka och strök över ansiktet med sin hand. Och mannen såg att hon inte hade några ögon eller näsa eller mun, så han skrek och sprang sin väg.
   Han sprang uppför sluttningen och sprang och sprang. Och allt var svart och tomt framför honom. Vidare och vidare sprang han utan att våga se tillbaka. Till slut skymtade han en lykta så långt borta att den såg ut som glöden från en lysmask, och han begav sig mot den. Den visade sig bara vara lyktan hos en kringvandrande matförsäljare, som slagit upp sitt stånd vid vägkanten. Men vilket ljus som helst och sällskapet från en mänsklig varelse, det spelade inte någon roll vem, var välkommen efter den upplevelsen. Han kastade sig framför matförsäljarens fötter och ropade:
  — Aa! aa! — aa!!!
  — Vad står på? utbrast försäljaren. Vad är det med er! Har någon sårat er?
  — Nej — ingen har sårat mig, flämtade den andre, bara... aa! — aa!...
  — Bara skrämt er? frågade den andre föga medlidsamt. Rövare?
  — Nej, inte rövare... inte rövare, flämtade den förfärade mannen. Jag såg... jag såg en kvinna — vid vallgraven och hon visade mig... Aa! Jag kan inte berätta för er vad hon visade mig!
  — Var det någonting sådant som hon visade er? frågade försäljaren och strök över sitt eget ansikte.
   Och — se! — hans ansikte blev som ett ägg — och då slocknade ljuset.

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.

Runtomkring Wikias nätverk

Slumpartad wiki